Inför FN:s klimattoppmöte i Bonn nästa vecka samlas klimatrörelsen Ende Gelände för massiva civila olydnadsaktioner vid brunkolsgruvorna i Rhenlandet. På plats finns en busslast med svenska klimataktivister.

– Det ger väldigt motsägelsefulla budskap att ha världens största klimatmöte bara några kilometer från Europas största utsläppare av koldioxid, säger Frida Arevik från organisationen Fossil Free Sverige, som är en del av det internationella klimatnätverket 350.org.

Frida Arevik menar att FN-processen går för långsamt och påpekar att om vi ska klara tvågradersmålet måste 80 procent av de kvarvarande fossila resurserna stanna kvar i marken.

Genom att blockera kolkraftsindustrin och dess infrastruktur hoppas Frida Arevik förmedla ett kraftfullt budskap.

– Klimatförändringarna sker här och nu och hotar många människors liv runt om i världen. Vi vill visa med våra fysiska kroppar var gränsen ska gå, säger hon.

Under protesterna vill Fossil Free Sverige rikta fokus på de svenska pensionsfondernas investeringar i det tyska bolaget RWE som ligger bakom brunkolsbrytningen i Rhenlandet. Den sjunde AP-fonden har investeringar till ett värde av 106 miljoner kronor i RWE och den fjärde AP-fonden investerar 27 miljoner i det tyska bolaget.

– Pensionspengarna är till för att trygga vår framtid, inte bara oss som individer utan hela planeten. Vi menar därför att AP-fondernas investeringar ska vara helt fossilfria, förklarar Frida Arevik.

Men Johan Florén, chef för kommunikation och ägarstyrning på sjunde AP-fonden (AP7), menar att kritiken är felriktad.

– Vi köper hela aktiemarknaden som den är, enda undantaget är bolagen som vi svartlistar, förklarar han.

Det som gör att ett företag kan hamna på svarta listan är att det inte lever upp till en lägstanivå när det gäller till exempel mänskliga rättigheter eller miljön.

AP7 investerar inte heller kärnvapenindustrin.

– Vi tar utgångspunkt i internationella konventioner som Sverige har undertecknat, när det gäller mänskliga rättigheter, miljö, arbetsrätt och så vidare, säger Johan Florén.

Till följd av Parisavtalet är nu även klimatet en faktor. När den senaste versionen av svarta listan publicerades i juni i år uteslöts sex företag, däribland Exxon och Gazprom, som AP7 anser agerar i strid med avtalet.

– Exxon svartlistades till följd av att de aktivt motarbetar processen med att omsätta Parisavtalet till nationell lagstiftning i USA. Och Gazprom på grund av deras omfattande exploatering i Arktis som är helt oförenligt med tvågradersmålet.

RWE:s brunkolgruvor är den största källan till koldioxidutsläpp i Europa, borde inte det vara ett skäl för svartlistning?

– Det är ganska kort tid efter Paris och med tiden kommer säkert fler bolag hamna på listan. Vi försöker definiera värstingarna, vilket egentligen inte har med bolagens historia att göra. Det är mer intressant att se hur de bedriver verksamheten framåt, säger Johan Florén.

Han menar att de försöker sätta press på bolagen att ställa om till förnybar energiproduktion men att det är en trög process.

– Det finns ett antal fossila bränslen som vår ekonomi är beroende av och de måste fasas ut så fort det går. Men det kommer ta tid. Ambitionen är att få dem att göra detta på bästa sätt. Så länge det är ekonomiskt lönsamt och det finns konsumenter som köper deras produkter så kommer de att fortsätta. Om det ska gå snabbare krävs det politiska beslut som förbjuder energikällor så som kol.

Även Frida Arevik efterlyser en tydligare politisk styrning.

– Vi vill se en lagändring i AP-fondernas placeringspolicy om att fonderna ska divestera (sälja av) sina tillgångar ur fossila bolag, säger hon.

Men hon menar även att AP-fonderna kan göra mer i väntan på den politiska processen.

– Vi har inte tid att vänta. AP-fonderna har nu en fantastisk möjlighet att visa ledarskap i de beslut som krävs för att ställa om och klara tvågradersmålet. Ett bra steg på vägen är att divestera ur de smutsigaste bolagen, så som RWE.