• I arkivet återfinns bland andra Elisabeth Cronström som var en framgångsrik jord- och bruksägare och drev som änka bland annat Forsviks bruk, och Alvida Sandberg som initierade och utvecklade skolbiblioteksverksamheten i Göteborg.
  • Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap, Göteborgs universitet, ingår i forskargruppen som tagit fram Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.
Fria Tidningen

Kvinnor tar plats i nytt lexikon

På Internationella kvinnodagen lanserades ett nytt webblexikon som lyfter fram betydelsefulla kvinnor i historien.

Kungar, fältherrar, grevar och baroner – det råder ingen brist på män när Sveriges historia berättas. Men frånvaron av kvinnor betyder inte att de haft mindre betydelse för samhällets utveckling. Nu lanseras ett webblexikon för att råda bot på underrepresentationen.

­– Det behövs ett komplement som synliggör hur kvinnor har bidragit till att Sverige ser ut som det gör i dag, även om de inte har varit generaler och beslutsfattare eller haft andra maktpositioner, säger Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom Kvinnobiografiskt lexikon som lanseras i samband med 8 mars-firandet.

Det digitala arkivet ska fungera som ett komplement till Svensk biografiskt lexikon, ett grundarkiv för det svenska samhällets historia som trots att det påbörjades redan 1917 bara innefattar 5-10 procent kvinnor. Dryga två år har arbetet tagit och allt som allt har runt 600 experter medverkat i projektet, utöver den forskargrupp om sex personer som utgjort själva kärnan. I dag består databasen av 1 000 kvinnor som på olika sätt haft betydelse för samhällets utveckling.

– Här blir det tydligt hur mycket kvinnor genom tiderna har kämpat – de har byggt barnhem och sjukhem, de har byggt upp institutioner och skolor för flickor och därmed fått tillgång till utbildning själva. Så det är en sorts egenhjälp kan man säga, säger Lisbeth Larsson.

- Och en gigantisk del av historien som bara väntar på att integreras i den befintliga.

I lexikonet hittar vi sjuksköterskor, lärare, jurister, författare och konstnärer – och en hel del brottslingar. För grundkriteriet för att alls komma på tal är förstås att man över huvud taget finns omnämnd i arkiven. Och att det finns tillräckligt med biografiska fakta för att fylla 1 000 tecken. Tanken är att lexikonet ska vara dynamiskt och genom ett formulär på sidan kan användaren komma med förslag, rätta fel eller bidra med mer information.

–Det ska vara lättillgängligt och fullt av möjligheter. Både för historielärare, journalister och vanliga medborgare som bara är lite nyfikna. Och för forskare som vill se hur kvinnor har rört sig och vilka sammanslutningar som funnits.

Lisbeth Larsson menar att historieskrivningen hela tiden släpar efter och missar mycket som händer i samhället medan den fördjupar sig i det som varit. Och i den patriarkala berättelsen finns heller inte mycket plats för vad som händer på till exempel utbildnings- eller vårdfronten, varför faktiska framsteg för kvinnor glöms bort.

–Det talas mycket i dag om alla hinder som har funnits i vägen för kvinnor historiskt, men här hävdar jag att det är vår historia som är otillräckligt återgiven. Annars hade det varit obegripligt att vi kommit så långt i Sverige när det gäller jämställdhet, säger hon.

Att det nya lexikonet på sikt kan göra skillnad är hon övertygad om. Framför allt i hur vi ser på dagens situation och hur vi pratar om vägen till ett jämställt samhälle.

– Vi lever med så många fasta föreställningar, varav en är att bara kvinnor utbildar så kommer allt att lösa sig. Men här blir det tydligt att det har vi gjort sedan slutet av 1800-talet. Istället är det statliga hinder som har funnits i vägen, likväl som fördomar och ekonomi. Enbart utbildning räcker inte, det måste till politiska strategier för att en förändring ska vara möjlig.

Men att förändra historieskrivningen går inte över en natt och att det ska ske något radikalt inom överskådlig tid är inte troligt, enligt Lisbeth Larsson, som dock ser andra fördelar med lexikonet.

– Historieböckerna ligger alltid steget efter vad som händer i praktiken men det här kan förhoppningsvis skynda på utvecklingen lite. Jag hoppas också att det kan entusiasmera och på det sättet understödja den kamp som hela tiden fortsätter, för här blir det tydligt att man får ingenting gratis, säger Lisbeth Larsson.

– Men man kan också bli peppad av att se hur mycket som faktiskt redan har gjorts.

Kvinnobiografiskt lexikon är tillgängligt från och med den 8 mars kl 15 på www.skbl.se

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ung utan pung brottas med extremism

Musik och teater är de rätta verktygen för att ta itu med brännande samhällsproblem. Det menar teatergruppen Ung utan pung som har använt metoden i nära 40 år. Nu tar de tag i våldsbejakande extremism.

Fria Tidningen

Film lyser upp glesbygden

Måste allt hända i städerna? Den frågan ställer sig arrangörerna bakom filmfestivalen Vinterljus där ambitionen är att visa lokalproducerad film.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu