Den vanligaste anledningen till att familjer som vill hälsa på släktingar i Sverige får nej på sina visumansökningar är att det bedöms vara stor risk att de inte ämnar lämna Schengenomårdet och återvända till landet de kom ifrån när besöket är över.

– Det blir ett moment 22 menar Dariush Jahanbakhsh som i snart sju år har försökt få hit sin bror och hans familj. De vill att min bror ska bevisa att de tänker åka hem igen genom att ha gjort samma resa en gång tidigare, men de får ju aldrig chansen att åka alls, säger han uppgivet.

Dariush Jahanbakhsh kom till Sverige för 18 år sedan med sin fru och sina två barn och under de år Dariush bott i Sverige har han besökt Iran tre gånger. Men han berättar att han inte känner sig trygg, så att åka dit nu är inte ett alternativ. Om familjen Jahanbakhsh ska kunna ses igen så måste de som bor i Iran komma till Sverige.

När Dariush bror Sirus och hans familj sökte visum sist, gjorde de som alla måste som söker visum. De lämnade in en ansökan till ambassaden i Teheran, visade att de hade en inbjudan från Sverige, pengar nog att klara sitt uppehälle och hemresa samt bevis för att de hade en medicinsk försäkring. Men den sista punkten är den som blev familjens stupstock: ”Information som möjliggör bedömning av avsikten att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut”. Svaret på visumansökan blev nej med motiveringen ”Er avsikt att lämna Sverige innan viseringen löper ut har inte kunnat bekräftas”. Vidare stod det att Sirus och hans fru inte till fullo kunde bevisa att deras ekonomi var stabil nog på senare tid, samt att man alltid är extra försiktiga när en hel familj vill åka.

– Argumenten är ju helt världsfrånvända, menar Sirus Jahanbakhsh. Min fru är psykolog och jag jobbar på en bank, vi har båda fasta anställningar och 20 år i våra respektive yrken. Vi har ett bra och lugnt liv i Iran med våra barn – varför skulle vi släppa allt för att kasta oss in i en jätteosäker livssituation någonstans inom Schengenområdet? Jag vill ju bara träffa min bror.

Sirus och hans fru Mitra överklagade till Migrationsdomstolen i Göteborg där de bad dem specificera exakt hur de skulle kunna bevisa att de ämnar lämna Sverige igen, men inget svar kom och de fick nej på sin ansökan även där.

Nu är det dags att söka visum för detta besök och Dariush är nervös för att det ska gå som det gick sist och vill hjälpa till.

– Kanske kan jag lämna vår lägenhet som pant på något sätt så den funkar som en garant, funderar han.

Olle Pettersson är jurist på Migrationsdomstolen i Göteborg. Han menar att sådana frågor inte är ovanliga men att det inte finns ett sådant regelverk.

– När det gäller en ansökan där avslagsgrunden är att det föreligger rimliga tvivel gällande den sökandes avsikt att lämna medlemstaternas territorium innan viseringstiden löper ut saknar sådana personliga åtaganden från inbjudaren betydelse, säger han.

Det tycker Dariush Jahanbakhsh är synd.

– Jag vill inte hamna i en situation igen att de får nej efter tre månader och vi blir ihjälstressade för att vi inte vet hur vi ska kunna hjälpa till, säger han.

Men några sådana lösningar finns alltså inte och på frågan om hur familjer ska hantera sin upplevelse av att visumfrågan blir ett moment 22, svarar Olle Pettersson att det är svårt att kommentera generellt. Det stämmer dock att just ifrågasättande av att sökanden kommer att lämna Schengenområdet innan viseringstiden löper ut, den så kallade återvändandeavsikten, verkar vara den vanligaste anledningen till avslag. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till sökandens individuella situation som familjeförhållanden, sociala förhållanden i övrigt och ekonomiska förhållanden som sysselsättning, inkomst, innehav av egendom och så vidare. Även situationen i allmänhet i sökandens hemland är av betydelse, till exempel om säkerhetsläget är oroligt.

Mellan år 2009 och 2015 ökade antalet avslag i familjeärenden där en referensperson finns i Sverige från cirka 15 till 25 procent. I Migrationsverkets nyutkomna årsredovisning kan vi se att avslagen sedan sjunkit under 2016 och 2017. Någon förklaring till det finns inte men Dariush Jahanbakhsh hoppas att det är till deras fördel.

– Det är inte värdigt Sverige att splittra familjer på det här sättet. Nu sätter vi allt vårt hopp till att min bror och hans familj kommer att se min son gifta sig till sommaren, avslutar han.

Fotnot: Dariush Jahanbakhsh och hans bror heter egentligen något annat.