• ”Rasismen mot samer är inte erkänd,” säger Timimie Märak.
Fria Tidningen

”Jag vill ha samiskt självstyre”

I dag, den 6 februari, är samefolkets dag. Poeten, urfolksfeministen och samiska queeraktivisten Timimie Märak ser ett samiskt motstånd som bara växer – trots att Sverige ännu inte gjort upp med sitt koloniala arv.

Hur är egentligen läget för samiska rättigheter år 2018? För Timimie Märak är bilden splittrad. Å ena sidan syns samer allt mer i offentligheten på egna villkor – med artister som Sofia Jannok och Maxida Märak, konstnärer som Anders Sunna och filmer som Guldbaggevinnaren Sameblod.

Å andra sidan får ett historiskt rättsfall som Girjas mot staten minimal uppmärksamhet i mainstreammedier. Hovrättens dom föll den 23 januari och innebar att Girjas sameby har mer rätt till småviltsjakt och fiske på sina marker än den svenska staten har, men inte kan hävda ensamrätt. En dom som samebyn nu beslutat att överklaga, även om Timimie Märak och många andra trots allt ser den som en stor principiell seger när det gäller rätten till samisk mark.

– Det är fantastiskt med Girjasdomen, men att Sverige fortfarande satsar på gruvor gör att resultatet blir plus-minus noll. Jag hoppas att det är en dom som folk kan luta sig mot i framtiden men jag har tyvärr ingen tilltro till Sveriges riksdag. Sverige hatar oss.

Det mediala ointresset för Girjasmålet är bara ett exempel på den bristande kunskapen bland svenskar, framför allt i södra Sverige, om situationen för samer. Exempelvis ser både DO och Sametinget tecken på att självmordsrisken är betydligt högre bland samer, särskilt renskötare, än hos andra grupper. Många känner inte heller till den utbredda vardagsrasismen mot samer med allt från glåpord till misshandel.

– Folk i södra Sverige tror inte att vi får stryk eller att samiska kvinnor blir våldtagna och förstår inte självmordsstatistiken bland samer, för ingen pratar om det. Mobbningen och rasismen är så konstant och ändå så nedtystad.

Ändå ser Timimie Märak att samer blir allt mer stolta över sitt ursprung samtidigt som skammen minskar. Det hör ihop med att diskrimineringen och kolonialismen blir mer synlig.

– Det blir enklare och enklare för folk att peka ut kolonialmakten som förövaren. Att Sápmi pratar öppet med varandra och resten av Sverige om vad vi blivit utsatta för är ett sådant jävla framsteg. Tystnaden är en anledning till att ingen har trott på oss.

Jämfört med andra länder där det bor urfolk är Sverige på många sätt värre, menar Timimie Märak. Dels har många andra urfolk lyckats behålla sin religion åtminstone under jorden men här utplånades den totalt. Och dels har Sverige aldrig riktigt gjort upp med kolonialismen och övergreppen mot samerna.

– Efter andra världskriget gjorde Sverige en hel-omvändning, från rasbiologi till att säga att ”vi har ingen rasism”. Sverige är bra på att mygla, och beter sig som en vidrig psykopat-pojkvän – alla tycker ju att Sverige är så bra.

Sverige har exempelvis, till skillnad från länder som Norge och Danmark, ännu inte ratificerat FN-organet ILO:s konvention 169 om ursprungsfolk från 1991. Istället staplas utredning på utredning med ett 20-tal statliga utredningar kring samers rättigheter de senaste 30 åren.

– Jag tror absolut att Sverige kommer att ta upp frågan om ILO 169 igen och vinna lite poänger på det, men det kommer inte att hända något.

Men nu växer motståndet och samarbetena hos samiska konstnärer, politiker och aktivister. Några segrar från senare år som Timimie Märak lyfter fram är exempelvis Sápmi pride, den samiska feministiska gruppen Niejda samt den ökande kontakten med andra urfolk.

Timimie Märaks vision är ett samiskt självstyre där samer själva får bestämma över sin mark och kultur, och får de ekonomiska resurser som krävs för att göra det. Den hoppas på en bra relation mellan samer och den svenska riksdagen där samer tas på allvar och inte bara ses som en turistattraktion.

– Jag hoppas att Sápmi får fortskrida som ett kollektiv över generationsgränserna och mota ut den koloniala skammen. Folk ska känna stolthet över sin samiskhet. Jag ser ett sådant massivt motstånd som grundar sig i kärlek till det vi vill skydda, och inte i hat. Jag hoppas att det får utvecklas, jag tror att resten av Sverige behöver det.

Fakta: 

Den 6 februari kallas ofta Samernas nationaldag men enligt Timimie Märak är Samefolkets dag en bättre översättning från de samiska språken.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu