Efter att det kritiserade australiska flyktingförvaret förklarats olagligt av Papua Nya Guineas Högsta domstol skulle lägret stängas den 31 oktober. Men istället för att få sina asylskäl prövade i Australien fick de omkring 600 flyktingarna i lägret välja mellan att flytta till ett annat temporärt läger, återvända till sina hemländer eller bosätta sig på ön.

I protest mot beslutet, och med förnyade krav på att få sina asylskäl prövade i Australien, valde flyktingarna att stanna kvar vid lägret. Detta trots att elen och vattnet stängts av, samt att inför införseln av mat och mediciner stryps av vakter.

– Situationen är kritisk, säger flyktingen Behrouz Boochani i en telefonintervju med The Guardian.

– Vi har ätit ytterst lite mat den senaste veckan och håller på att svälta. Vi hade gömt undan lite mat men den har nu tagit slut, fortsätter han.

Behrouz Boochani är politisk flykting från Iran som har suttit i lägret i över fyra år. När Fria Tidningen intervjuade honom tidigare i år menade han att det de utsätts för är lika med tortyr.

– Vi torteras av ett västerländskt land. Men omvärlden har svårt att tro att ett land som Australien kan genomföra en politik som på många sätt liknar det vi ser i Iran eller Saudiarabien, sa Boochani i intervjun.

Amnesty Internationals researcher Kate Schuetze, som besökte lägret i veckan, är djupt oroad över situationen.

”Vad jag bevittnade chockade mig djupt”, skriver Schuetze i en rapport på Amnestys hemsida.

”Om myndigheterna inte agerar omedelbart finns det en risk att situationen förvärras katastrofalt. Livet och hälsan hos dessa män, som endast kräver sina rättigheter och säkerhet, är allvarligt hotat,” fortsätter hon.

Amnesty menar att flyktingarna utsätts för en ”omänsklig och förnedrande” behandling som både strider mot FN:s flyktingkonvention och utgör ett brott mot tortyrkonventionen.

Även UNCHR är starkt kritisk mot Australiens agerande och varnar för en ”stundande humanitär nödsituation”.

Frågan om det australiska lägret på Manus har varit omstridd sedan lägret öppnades år 2001. Australiens högerregering, med stöd av vänsteroppositionen, införde då en ny migrationspolitik som gick ut på att hindra båtflyktingar från att nå fram till det australiska fastlandet. Istället skulle flyktingarna skickas till förvar på andra Stillahavsöar där deras asylskäl skulle prövas.

Förfarandet har genom åren kritiserats återkommande av människorättsorganisationer som menar att det strider mot asylrätten. Även de undermåliga förhållandena i förvaren, som drivs av privata säkerhetsföretag, har fått kritik.

I samband med stängningen av lägret har Nya Zeeland erbjudit sig att ta emot en stor del av flyktingarna. Australien har dock avfärdat förslaget och hänvisar istället till ett avtal med Barack Obama om att överföra flyktingarna till USA. Hittills har dock endas 54 av flyktingarna tagits emot av USA och Donald Trump har inte visat något intresse av att genomföra avtalet.

Frågan om lägret har den senaste veckan hettat till i Australien där demonstrationer till stöd för flyktingarna har genomförts på flera håll. Även kändisar som Russel Crowe har engagerat sig:

”Detta är en skam för nationen och helt jävla skandalöst” skrev Crowe på Twitter. Han erbjöd sig sedan att ta emot sex flyktingar, uppmanade andra att göra detsamma och fick genast gehör från andra australier.

Tim O’Connor från Australiska flyktingrådet uppmanar premiärminister Malcolm Turnbull att tänka om och acceptera Nya Zeelands erbjudande.

– Situationen är helt bisarr. Vår premiärminister säger ”vi vill inte ha flyktingarna, men vi vill inte att någon annan tar emot dem heller”, säger O’Connor till The Guardian.

– Turnbull borde sätta människoliv före kortsiktiga politiska poäng.