Fördjupning


Sofi Lundin
  • Isa, som identifierar sig själv som transsexuell kvinna, flydde Uganda när antihomolagen infördes år 2014. I dag lever hon som flykting i Kenya.
  • Calvin från Burundi var en av flera internationella deltagare under fjorårets Pride som fick ett abrupt slut då polisen stormade festlokalen under tävlingen Mr & Miss Pride.
  • Junior Twongyeirwe kom till Kampala från en liten stad i centrala Uganda för några år sidan. I dag kämpar han för att kyrkan ska inkludera sexuella minoriteter.
  • Trots motstånd från både myndigheter och enskilda personer kämpar modiga hbtq aktivister för frihet. I dag jobbar ett 40-tal organisationer för sexuella minoriteters rättigheter.
  • Emanuella från Entebbe utanför Kampala gör sig klar för att inta scenen under fjolårets Pride-festival. En dryg timma senare stormar polisen lokalen och arresterar cirka 20 personer.
  • Demonstration under den tredje årliga Pride-festivalen i Uganda som genomfördes år 2014.
  • Den ugandiska hbtq-rörelsens mest kända ansikte Kasha Nabagesera vid Uganda Pride 2015.
Fria Tidningen

Kamp med livet som insats i homofientligt Uganda

För andra året i rad har myndigheterna satt stopp för Pride i Uganda, och nu går det rykten om att en ny antihomolag är på väg. Junior Twongyeirwe är en av många hbtq-aktivister som riskerar livet för att skapa förändring.

I området Ntinda, i den nordöstra delen av huvudstaden Kampala, ligger Sexual Minorities Uganda (SMUG), en av landets första och största hbtq-organisationer. På en torsdag morgon är lokalerna vanligtvis fulla. I dag står kontoret tomt.

– Myndigheternas beslut att stoppa Pride har tagit hårt på många. Folk är chockade och vill inte gå ut, säger Grace Waitherero, hbtq-aktivist och kommunikationsrådgivare i SMUG.

Hon var på väg till den stora öppningsfesten för Pride den 16 augusti, när landets etik- och integritetsminister, Simon Lokodo, beordrade ledningen på Sheraton-hotellet att stänga lokalerna.

”Vi vet att de försöker rekrytera och främja homosexualitet. Nu går de ut på gatorna för att prata om MSM (män som har sex med män) offentligt. Detta är helt oacceptabelt i Uganda”, sa ministern när han motiverade sitt beslut att stoppa Pride.

– Det här kom som en chock för oss alla. Jag finner inte ord som kan beskriva den besvikelse vi känner, säger Isaac Mugisha, som sitter i årets Pride-kommitté.

”Pride handlar om att fira vem vi är och ge mod och hopp till alla hbtq-personer som bor ensamma och isolerade. Pride finns för att folk ska veta att de inte är ensamma”, skrev SMUG:s generalsekreterare, Frank Mugisha, i ett pressmeddelande publicerat strax efter ministerns uttalanden.

När den planerade Sheraton-festen avbröts bestämde sig Isaac Mugisha och några andra för att koppla av på en lokal pub. Då kom ett nytt besked från ministern: ”Jag vet var ni ska och håller öga på er”, skrev Lokodo enligt medlemmar i kommittén.

Mugisha var en av nästan 300 personer som var närvarande när polisen stormade en festlokal under förra årets Pride. Ett 20-tal personer greps och en ung pojke hoppade från fjärde våningen och låg skadad på sjukhuset i många veckor.

– Med tanke på vad som hände i fjol har vi bestämt oss för att ställa in Pride i år. Vi har ansvar för folks säkerhet, säger Mugisha.

Från hemligt liv till aktivist

25-årige Junior Twongyeirwe blir tårögd när han pratar om Pride.

– Jag har kämpat hela mitt liv för att hitta en plats där jag kan vara den jag är. Det är fullständigt obegripligt att myndigheterna inte skyddar våra rättigheter. För mig betyder den här festivalen allt, säger Junior.

Han är uppvuxen i en liten stad i centrala Uganda. Som pojke satt han på första rad i den lokala kyrkan och lyssnade på pastorns ord om Guds kärlek och folk synder. Han hade fyllt 13 år när han upptäckte att han fick känslor för killar, något som har varit hans hemlighet hela livet.

– Jag har alltid varit troende och kyrkan är viktig för mig. Men att vara homosexuell och religiös är nästan en omöjlig kombination i Uganda, säger Junior.

För omkring fem år sedan lämnade han sin hemstad för att hitta nya vägar i huvudstaden Kampala. Han kom snart i kontakt med en pastor som ganska omedelbart började visa känslor för Junior. De inledde ett förhållande, men romantiken blev kort. När pastorns fru började mistänka relationen, fruktade Junior för sin säkerhet och tog kontakt med den amerikanska ambassaden. Snart hittade han vägen till huvudstadens hbtq-miljö.

– Det kom som en chock att en pastor från en Born Again-rörelse var intresserad av mig. Nu vet jag att det är möjligt att ha en plats i kyrkan och samtidigt vara den jag är, säger Junior.

Han har avslutat universitetsstudierna och i dag är han en av Kampalas många modiga hbtq-aktivister. Junior jobbar för organisationen United Coalition of Affirming Africans, där han tillsammans med flera pastorer och många troende hbtq-aktivister arbetar för att ändra kyrkans syn på sexuella minoriteter.

– Det finns inget utrymme för oss i dagens kyrka. Jag vet många som har lämnat kyrkan för att de inte får vara den de är. Vi måste arbeta för en framtid där alla, oberoende av läggning, har rätt att utöva sin tro, säger Junior.

Den kontroversiella antihomolagen

Det är bara lite över tre år sedan landets president, Yoweri Museveni, undertecknade lagen som innebar att homosexuella riskerade livstids fängelse. Antihomolagen var en mardröm för landets hbtq-community, den ledde till arresteringar, våld, ofrivillig outningar i media, stor rädsla och isolering. Flera sökte asyl utomlands och många som lämnade Uganda har inte återvänt. Världen reagerade med avsky mot lagen. Sanktioner mot Uganda infördes och biståndspengar drogs tillbaka.

Men lagen hann bara vara i kraft i drygt fyra månader innan den ogiltigförklarades eftersom för få ledamöter deltagit när den röstades igenom i Ugandas parlament. Det var en stor seger för hbtq- och människorättsaktivister, även om det enligt sodomi-lagen, som britterna införde under kolonialtiden, fortfarande är kriminellt att tillhöra en sexuell minoritet. Men lagen i dag kräver stark bevisning och ofta släpps de gripna mot borgen.

Det har länge ryktats att myndigheterna jobbar med ett nytt lagförslag. Ett utkast läckte ut på nätet kort tid efter annulleringen av lagen 2014. ”Förbud mot främjandet av onaturliga sexuella praktiker” (Prohibition of the Promotion of Unnatural Sexual Practices Bill) är rubriken på förslaget. Hittills har det hållit sig på ryktesstadiet, men representanter från myndigheterna har flera gånger uttryckt sig om behovet av en ny antihomolag. Den 20 juli i år gav advokaten, politikern och taleskvinnan i parlamentet, Rebecca Kadaga uttryck för sin åsikt på Twitter: ”det finns inget lagförslag om homosexualitet, vad vi behöver nu är ett nytt förslag efter att domstolen ogiltigförklarade antihomolagen”.

Förlorade i rätten

Jurister i organisationen Human Rights Awareness and Promotion Forum (HRAPF) har arbetat länge för att förhindra att en ny lag blir verklighet. Strax efter upphävandet av antihomolagen 2014 satte de i gång en rättsprocess i East African Court of Justice för att bevisa att en kriminalisering av homosexualitet strider mot lagen, inte bara i Uganda, men i hela Östafrika.

– Östafrikanska länder har en gemensam lagstiftning som innehåller en rad principer som alla förpliktar sig att följa. Att främja mänskliga rättigheter är en av grundprinciperna. Antihomolagen från 2014 strider mot paragrafer i denna lag, säger advokat Joaninne Nanyange, i HRAPF.

Men för ett år sedan fick de veta att de förlorat rättssaken. Grunderna till den östafrikanska domstolens beslut var att antihomolagen annullerats i Uganda och att det därför inte fanns någon grund för att införa en regional lag.

– Vi valde att inte överklaga beslutet. För oss var det en seger att en hbtq-fråga för första gången har blivit introducerad för regional afrikansk domstol, säger Nanyange.

God dialog med myndighetern

Trots diskussioner om en ny antihomolag och negativa uttalanden från både enskilda individer och myndigheter, fortsätter Ugandas hbtq-rörelse att kämpa för tillhörighet och lika rättigheter. Protesterna mot årets Pride ses inte bara som ett nederlag.

– Denna kamp är psykiskt stressande, men samtidigt är det en seger varje gång myndigheterna försöker stoppa oss. Tänk att en man som Lokodo ägnar så mycket tid för att förfölja oss. Synlighet är viktigt för oss och det är positivt att diskussioner om hbtq-rörelsen har en plats hos myndigheterna, säger Isaac Mugisha.

På kontoret förbereder Junior Twongyeirwe sig för en ny arbetsdag. Över en vecka har gått sedan Pride avbröts och det är dags att komma tillbaka till vardagen. Nu ska han ut till stadens många kyrkor, tillsammans med pastorer och andra kristna aktivister, för att främja hbtq-personers rättigheter. Det är ett jobb förenat med livsfara.

– Jag vet att jag tar stora risker, men vi måste göra något med kyrkans syn på sexuella minoriteter. Som troende har jag levt ett hel liv i rädsla för att vara öppen om vem jag är. Nu är jag redo att kämpa för en inkluderande kyrka. Det är en livslång kamp men jag vägrar att ge mig, säger han.

Fakta: 

Antigaylagarna i Uganda

• 2009 blev det ugandiska lagförslaget med dödsstraff för vissa homosexuella handlingar internationellt känt under namnet ”Kill-the-Gays-Bill”. Omvärlden reagerade med hårda fördömanden. Sverige hotade med att dra in sitt bistånd till landet. Förslaget som också innebar straff för att inte ange homosexuella drogs tillbaka.

• 2013 lades en omarbetad version under namnet ”The Anti-Homosexuality Act” fram i det ugandiska parlamentet. Den såg något mildare ut på papperet med livstids fängelse som hårdaste straff. Men en del människorättsaktivister menade att det fanns kryphål även för dödsstraff.

• Innebörden av lagen var ett förbud mot alla former av sexuella relationer mellan personer av samma kön, liksom ”främjande av homosexualitet”. Rådgivning om hiv till män som har sex med män blev olagligt och bostäder där det bodde homosexuella klassades som bordeller.

• Lagen antogs i december 2013, men hann bara vara i kraft i drygt fyra månader innan den förklarades ogiltig eftersom för få ledamöter deltagit när den röstades igenom i Ugandas parlament.

• I dag är homosexuella handlingar kriminaliserade i Uganda, i den så kallade sodomilag som instiftades av britterna under kolonialtiden. Men den lagen kräver mycket stark bevisning, ofta släpps de gripna mot borgen och åtalen läggs ner relativt snabbt. Den ger dock utrymme för återkommande trakasserier och diskriminering av hbtq-personer.

Hbtq-rörelsen i Uganda

• Hbtq-rörelsen i Uganda började i början av 2000-talet med David Kato, Ugandas första öppna homosexuella man, i spetsen. Kato dödades i sitt hem 2011 efter att tidningen Rolling Stone publicerade bilder av personer under rubriken ”Kampala’s Top-Homos”.

• Ett antal aktivister har kämpat för förändring. Kasha Nabagesera är världsberömd för sin kamp mot homofobi i Uganda. År 2003 startade hon Freedom of Roam Uganda (FARUG), den första hbtq-organisationen, och en av de största i landet i dag. Hon har talat i både EU och FN och har varit gäst i Sverige flera gånger. Hon har fått otaliga utmärkelser för sitt arbete, bland annat Amnestys prestigefyllda människorättspris.

• Frank Mugisha, ledare för organisationen Sexual Minorities Uganda, (SMUG), leder en kamp mot homofobi i Uganda som har fått stor uppmärksamhet. Han har vunnit flera utmärkelser för sitt arbete och har nominerats till Nobels fredspris.

• I dag finns över 40 organisationer som arbetar för hbtq-rättigheter. Ett antal organisationer och individer erbjuder gratis rättshjälp. De två största är Human Rights Awareness and Promotion Forum (HRAPF) och Chapter Four.

• Flera organisationer samarbetar i dag med myndigheterna för att skapa icke-diskriminerande hälso- och sjukvårdstjänster. Flera organisationer erbjuder i dag gratis hälsoundersökning för sexuella minoriteter.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Det politiska intresset är större än någonsin”

Med ett år kvar till nästa val och en sommar som varit allt annat än politiskt stabil är frågorna många. Fria samtalar med statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson, ledare för det svenska valforskningsprogrammet, om ökad väljarrörlighet och det ökande politiska intresset.

Lajv ska bli tryggare

Sexuella övergrepp, sexism och homofobi är några av problemen som lajvare arbetar hårt för att få bukt med.

© 2024 Fria.Nu