• Kambodjanska arbetare protesterar mot inskränkningar i de fackliga rättigheterna i årets första maj-demonstration i Phnom Penh.
  • Kem Thavy sörjer sin bror Kem Ley – en framstående gräsrotspolitiker som mördades förra sommaren.
  • Premiärminister Hun Sen har styrt landet i olika konstellationer sedan 1985.
Fria Tidningen

Kritiker tystas ner i Kambodja

Spänningarna i Kambodja ökar. Regeringspartiet har haft makten i årtionden men i juni hålls lokalval och oppositionen växer. Regeringen har svarat med att stifta flera lagar som tystar protesterna.

I korridoren utanför finns uppmärkta lådor med demonstrationsutrustning. I ett fack ligger västar, i ett annat hjälmar och så finns där även glasögon.

– Mot tårgasen, förklarar Naly Pilorge som jobbar för människorättsorganisationen Licadho i Kambodja.

Läget i landet har hårdnat. Människorättsexperter varnar för att Kambodja i praktiken håller på att förvandlas till en enpartistat.

I juni är det lokalval och 2018 hålls parlamentsval. Regeringspartiet börjar på allvar känna sig hotat.

Varje måndag har oppositionen börjat klä sig i svarta kläder för att visa sitt missnöje med den sittande regeringen. Men häromveckan arresterades två kvinnor på grund av sin klädesprotest.

”Vi kan inte ha en färgrevolution”, sa arméchefen då i en kommentar.

Naly Pilorge skakar på huvudet. Hon lämnar rummet, går ut i korridoren och tänder en cigarrett.

– Det har blivit mycket värre, säger hon.

Den 10 juli förra året klev gräsrotspolitikern Kem Ley in på en bensinmack i huvudstaden Phnom Penh. Efter honom följde en man som drog fram en pistol och sköt honom i huvudet tre gånger.

Kem Ley ledde en politisk organisation – Khmer för khmer – som samlat flera av landets gräsrotsrörelser och också startat ett politiskt parti som växte snabbt.

Han kritiserade dessutom ofta den sittande premiärministern Hun Sen och strax innan mordet hade han kommenterat en rapport om den utbredda korruptionen i landet.

Mördaren greps strax efter skjutningen men många frågetecken kvarstår. Oppositionen hävdar att mordet var planerat, men det är oklart av vem eller vilka.

För att förstå vad det är som händer måste man blicka bakåt. Regeringspartiet CPP (Cambodian Peoples Party) har styrt landet sedan 1979 då Vietnam invaderade Kambodja och avsatte Pol Pot och hans Röda khmerer som systematiskt mördade och torterade alla som inte ansågs passa in.

”Bättre att döda en oskyldig av misstag än att skona en fiende av misstag” var ett av Röda khmerernas motton.

Det kommunistiska skräckväldet som innebar att cirka en fjärdedel av landets befolkning dödades har satt djupa spår som även påverkar politiken i dag.

På tionde våningen i Phnom Penh Tower ligger den svenska ambassaden. Nedanför kryper trafiken fram i staden som dagligen drabbas av flera trafikinfarkter.

En av Andreas Johnssons uppgifter som handläggare på ambassaden är analysera den politiska situationen i landet.

– Det är oroligt just nu, säger han.

– Många stödjer CPP eftersom de ser partiet som en garanti för stabilitet men också för att det som hände under Röda khmererna inte ska hända igen, säger Andreas Johnsson.

Landets ekonomi växer nu också kraftigt. Där nere på de trånga gatorna trängs stadsjeeparna med varandra. Det går bra för en del nu. Tillväxten i landet är kring 7–8 procent per år.

Men det är en tillväxt som endast kommer ett fåtal till god. Av de 16 miljonerna som bor i landet lever hela 12 miljoner på motsvarande 20 kronor per dag.

Att många har fått tillgång till telefoner och sociala medier har bidragit till att öka de politiska diskussionerna. I textilfabrikerna finns det dessutom ett stort missnöje mot att lönerna är för låga, att de bor för dåligt.

Det finns kort sagt växande krav på en förändring, vilket är svårt att hantera för en partiledare som suttit mer än 30 år vid makten.

Förra valet, 2013, kom som en kalldusch för CPP. Visserligen vann det valet men oppositionen gick starkt framåt.

Strax efter valet insåg partiledaren Hun Sen att han måste göra något. Han presenterade flera reformer och sträckte ut en hand till oppositionsledaren Sam Rainsy.

Men det tog inte lång tid förrän reformerna hamnade i långbänk och det blev allt kyligare relationer mellan regeringen och oppositionen vars ledare åtalades för bland annat ärekränkning.

Inför årets kommunalval och nästa års parlamentsval har det kommit en rad lagar som vingklipper oppositionen.

I februari kom en ny lag som innebär att de politiska partier som företräds av ”kriminella” riskerar att helt förbjudas.

Det låter kanske rimligt, men oppositionen ser det som djupt problematiskt eftersom just företrädarna från oppositionen börjar åtalas och enligt dem själva, men även Amnesty international, på lösa grunder.

Sam Rainsy gick i exil och bor nu i Frankrike. För en månad avgick han också som partiledare för att hans parti inte helt skulle förbjudas på grund av den nya partilagen.

Flera av oppositionens företrädare har slagits ner av okända gärningsmän på öppen gata.

En fackföreningslag från förra året ställer också till det för oppositionen. Lagen reglerar vilka fack som har förhandlingsrätt och enligt de oberoende facken i landet så innebär den att det blivit svårare att organisera sig för många av landets omkring 3 000 registrerade fackföreningar.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

© 2024 Fria.Nu