Det var efter flera år av överklaganden och protester från lokalbefolkning och miljöaktivister som det svenska bolaget Big rock energy AB, med säte i Jönköping, i början av året fick avslag på sin ansökan till myndigheten Bergsstaten att få leta efter naturgas och skifferolja i alunskiffret under Stenstorp, mellan Falköping och Skövde.

Bergsstaten pekar i sitt beslut på risken att borrningarna kan förstöra grundvattnet, och det är precis vad miljöorganisationer, lokalbefolkning och andra har sagt genom hela processen. De menar att giftiga kemikalier, tungmetaller och radioaktiva ämnen vid exploatering kan frigöras och förgifta grundvattnet, vilket kan innebära allvarliga skador som består i landskapet under flera generationer.

Att myndigheten beslutar att avslå företagets ansökan innebär dock inte att processen nu tar slut. Ägarna bakom bolaget har begärt omprövning av beslutet. Och de har lyckats förut. Redan 2014 fick de genom ett systerbolag, Big rock exploration AB, rätten att leta efter naturgas och skifferolja i ett närliggande område på närmare 18 000 hektar runt Falköping med dess platåberg Mösseberg och Ålleberg. Detta trots protester från kommunerna, länsstyrelsen, LRF och Naturskyddsföreningen. I det området finns bland annat 23 Natura 2000-områden och sex planerade naturreservat.

Företagets affärsidé är att investera i mindre olje- och gaskällor som större bolag inte finner värda att lägga några större summor på. Förutom satsningen på Falbygden har koncernen bland annat gjort investeringar i oljefält i Texas. Skifferolja, även känt som kerogenolja, är en syntetisk olja som skiljer sig väsentligt från vanlig råolja, petroleum, men kan omvandlas till användbar form. Processen som krävs är mycket dyrare än förädling av vanlig råolja. I branschen tror man dock att utvinning av skifferolja kommer att bli mer lönsam när oljekällorna sinar och den konventionella oljan blir dyrare. Men då återstår fortfarande problemet att utvinning och förädling av skifferolja har en väldigt negativ miljöpåverkan.

– Hade de tänkt utvinna energiinnehållet ur skiffern här så måste de bryta upp den, mala sönder den och koka loss skifferoljan, och det vore en enorm miljö- och landskapsförstörelse, säger Jan Lindholm från Naturskyddsföreningen.

Han fortsätter:

– Minerallagen säger att det måste vara sannolikt att det finns någonting att hitta för att få ett prospekteringstillstånd. Men vi har sagt hela tiden att det inte finns någonting att hitta i marken här. Man har ju letat förut, och det finns lite gas, men inte så att det räcker till någonting.

Jan Lindholm säger att Naturskyddsföreningen absolut inte är emot all gruvdrift, men att man måste ställa väldigt höga krav.

– Alunskiffer ligger nästan alltid under rik och bördig jordbruksmark. Här i Sverige finns det här i Västergötland, i Skåne, Närke, Östergötland och Jämtland, och alla de landskapen är väldigt fina jordbruksmarker.

Men just att det är jordbruksmark gör att allting blir mycket svårare.

– Lagstiftningen borde ta hänsyn till hur marken gör bäst nytta. Man kan bruka den i generationer med vettigt lantbruk, men om man bryter upp skiffern så förstör man den för all framtid. Då går marken aldrig att återställa, säger han.

I debatten brukar det ofta sägas att gruvdrift och jakt på naturresurser skapar arbetstillfällen och bidrar till utveckling av landsbygden. Men det argumentet imponerar inte på Jan Lindholm.

– Om man tittar på sådana här exploateringar ur landsbygdens perspektiv, och hur de ger och hur de tar, så ger de nästan aldrig någonting positivt då de arbetstillfällen som skapas äts upp av den skada som gjorts.

Dag Fredriksson, kommun-ekolog vid Jönköpings kommun och boende i Stenstorp, berättar att det finns en kampvilja i bygden, och att motståndet kommer att mobiliseras snabbt om företaget driver frågan vidare.

– Det har funnits viss gruvverksamhet i trakten tidigare, så folk vet vad det handlar om, säger han.

Han syftar på Ranstadsverket, som var en gruva på orten där man 1965–1969 utvann uran avsett för den svenska kärnkraften. När det fanns planer på att återuppta verket under 1970-talet protesterade både lokalbefolkningen och kommunerna så kraftigt att planerna lades ner.

Dag Fredriksson är dessutom kritisk till att man prospekterar efter olja när allt pekar på att vi måste bryta med oljeberoendet och ställa om till ett fossilfritt samhälle.

– Det här är ren profitjakt. Det känns absurt att man fortfarande är inne på det här spåret när polarisarna smälter. Men så länge det fortfarande är billigare att fortsätta borra efter fossila bränslen och man inte betalar för alla miljökostnader så kommer det nog att fortgå, säger han.

Big rock energys ägare Ulrich Andersson vill inte ge någon kommentar och kan inte svara på huruvida bolaget kommer att överklaga Bergsstatens beslut.

– Vi avvaktar för att se hur situationen utvecklas, men i övrigt vill jag inte ge en kommentar i nuläget, säger han.