Skånes Fria

”Mitt mål är att ge bort tid”

Hur kommer det sig att allt fler privatpersoner bildar sin egen välgörenhetsorganisation? Inför julen blev denna företeelse flitigt uppmärksammad i media – insamling av mat till hemlösa, leksaker till flyktingbarn och julklappar till fattiga.

– Ett tidens tecken, säger malmöbon Richard Olsson, som har hittat på ett eget sätt att dela med sig fram till valet i höst.

Många frivilliga uttrycker – möjligen oreflekterat – att ”alla” ska ha rätt till julklappar. De kanske tycker att de etablerade hjälporganisationerna inte gör sitt jobb och känner en uppriktig värme inombords över att få bidra på sitt eget sätt. En del behöver bara sina fifteen minutes of fame, men Richard Olsson tänker längre.

– Mina mål är att ge bort tid, utforska mina egna mål i livet och att göra nytta, förklarar han.

Efter att i många år ha tjänat mycket pengar på programmering till huvudsakligen reklambyråer, beslöt han sig för att avstå fem tusen kronor i kvartalet till något projekt inom till exempel kultur eller jämställdhet. Rätt snart insåg han att han ville ge summan, som numera motsvarar tio tusen kronor, i form av stipendier.

– Men jag gillade inte den makt som det innebar för mig personligen att axla besluten om vem som skulle bli mottagare. Därför bildades stipendieföreningen Spillkråkan med kollektivmedlemmarna här på Möllan där vi bor, säger Richard Olsson.

Föreningen kan utse individer, organisationer eller enskilda initiativ som vill främja rättvisa, jämlikhet, jämställdhet, socialt ansvarstagande, samhällelig hållbarhet eller kultur.

Bland mottagarna märks till exempel Aktion mot deportation, Asylgruppen och Malmö feministiska nätverk.

– Även om det är för någon tidsbegränsad aktivitet vill vi att det ska synas en långsiktighet i verksamheten, det ska inte bara vara bidrag till en kul grej, förklarar Richard Olsson.

Till Möllevången kom han helt ovetande om stadsdelens heta rykte för sju år sedan.

– Jag är uppvuxen i ett arbetarhem i Borås och har haft it som hobby sedan jag var tolv. Efter att ha jobbat på lager i Borås tyckte jag det var en bra anledning att flytta hemifrån när en kompis ville hyra ut en lägenhet i Malmö.

Genom en annan kompis fick han oväntade uppdrag som programmerare och började tjäna stora pengar i sitt aktiebolag.

– Men jag arbetade alldeles för mycket eftersom mitt jobb också var min hobby. Julen 2012 var jag för första gången på mycket länge ledig mer än en dag.

Efter tio dagar hos sin mamma i Borås började han tvivla på om det han höll på med egentligen var så kul. Tillbaka i Malmö fastnade tanken på att göra något annat.

– I branschen är det relativt vanligt med ett sabbatsår vart sjunde år och i mitt fall hade tanken på ett aktivistår mognat, berättar Richard Olsson.

Han har nyligen blivit medlem i Vänsterpartiet och ägnar en stor del av sin lediga tid åt dem. Han började blogga och skriva krönikor och gick med i föreningen Kollektivhus i Malmö.

– Utan lönearbete kan jag även där engagera mig mer än jag annars skulle haft möjlighet till.

Bland annat har han tillsammans med ett par andra medlemmar gjort en grundlig och alternativ hyresprognos för lägenheterna i kollektivhuset.

Om välgörenhetsprojekt som poppar upp som enskilda projekt vid juletid säger han:

– Samhällsklimatet lutar allt mer åt att man ska sköta saker själv, sådant som tidigare var ett samhällsansvar. Därför ger vi inte stipendier till verksamheter som vi anser bör ligga på kommunens bord, till exempel aktiviteter på LSS-boende eller skolskjuts till något enskilt barn.

Och efter valet 2014, när aktiviståret är slut, vad ska han göra då?

– Jag har ju alltid mitt arbete att falla tillbaka på. Kanske kommer jag att fortsätta ägna mig mer åt politik och opinionsbildning.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så schysst är din bank

En svensk bank får full pott i senaste Fair Finance Guide ­– men de flesta brister stort i hållbarhetsarbetet.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu